2 CommentsOkategoriserade

[For english, scroll down]

I morgondagens SvD skriver Jacob Lundberg och jag om våra slutsatser från den forskningsöversikt som vi skrev i under sommaren då jag jobbade som forskningsassistent på Ratio forskningsinstitut. Debattartikeln kan också läsas på nätet från och med ikväll (länk). Forskningsöversikten publicerades idag som ett working paper för Ratio (länk). Vi skrev också en rapport på svenska där vi tittar närmare på fallet Sverige, de svenska studier som finns på ämnet och uppskattar effekten av det svenska jobbskatteavdraget som infördes under alliansregeringen. Även den publiceras idag, hos den marknadsliberala tankesmedjan Timbro där Jacob är chefsekonom (länk).

Trevlig läsning!

This summer I worked as a research assistant at ratio research institute and together with Dr. Jacob Lundberg conducted a research overview/meta study that is published as a working paper today (link). We also wrote a report focusing on the case of Sweden for the free market think tank Timbro, which is also published today in swedish (link). In addition, we are writing about the findings in a debate article in tomorrows edition of SvD, on of the biggest daily newspapers in sweden. The text can be found online at this link. I’m super excited to finally share the work with everyone, pleasant reading!

Comments (2)

  1. Klas-Åke Persson

    Svara

    Naturligtvis är det svårt att utvärdera Jobbskatteavdraget i det fall man endast ser det som en sänkt inkomstskatt. Inkomst av tjänst.
    Nu är Jobbskatteavdraget inte ett skattemässigt avdrag, i så fall hade det påverkat primär och landskommunernas skatteinkomster.
    Av den anledningen påverkas inte heller beskattningen av inkomst av tjänst, varmed avses i huvudsak lön och pension.
    Istället utgör Jobbskatteavdraget, från statens synvikel, en utbetalning av statliga skattemedel. För att löntagaren skall uppleva en ”sänkt skatt på arbete” måste staten under 2018 bidra med 113 mdr kronor. Det är här frågan om en avräkning med dessa statliga skattemedel som sker på löntagarens skattsedel. Inte ett avdrag.
    Något som tydligt framgår för den som vill läsa på sin egen skattsedel
    Hade staten eller för all del fysiska/juridiska personer kunnat disponera dessa 113 mdr till löner hade det skapat i storleksordningen 250.000
    fler människor i arbete.
    Att herrarna Lundberg/Norell uppskattar effekten av Jobbskatteavdraget till 86.000 till 165.000 skall ställas i relation till 250.000.
    Samhälleeffekten blir således 250.000 minus i bästa fall 165.000, således 85.000 färre i arbete jämfört med ett Sverige utan Jobbskatteavdrag.
    I det senare fallet, Sverige utan jobbskatteavdrag, hade staten sluppit en utgift om 113 mdr och kunnat sänka ”skattetrycket” med motsvarande belopp och ändå balanserat budgeten.
    Den ”engelska” iden om en obeskattad del av arbetsinkomsten har vi haft tidigare i Sverige. Det kallades ortsavdrag. Beloppet då på 1950-talet ca kr 4,500 motsvarar väl 120.000 i årsinkomst idag. Tanken då var att man inte skulle betala skatt förrän man hade en inkomst som man, nästan, kunde försörja sig på.
    Frågan är öppen hur herrarna Lundberg/Norell tänker sig att primär och landskommunerna skall klara sina uppgifter efter ett inkomstbortfall på i storleksordningen 50 mdr?
    Mera statliga bidrag?

  2. Klas-Åke Persson

    Svara

    Det som bekymrar mig är att herrar Lundberg/Norell inte ser skillnad på ett statligt bidrag som tillfaller löntagaren, och en sänkt skatt.
    Jobbskatteavdraget är nog den enda ”skattesänktning” i historien som direkt ökar skattekvoten.
    Dess fler människor som kommer i arbete, dess mer ökar skattekvoten eftersom det är fler som skall ha del av bidraget.
    Skall man seriöst utvärdera Jobbskatteavdraget skall alltså nettoeffekten av bidraget överstiga det antal människor som kunnat avlönas med det sammanlagda bidraget.
    Nettoeffekten är nu negativ enligt enligt Lundberg/Norell:s skattning, och att då presentera en positiv effekt av bidraget är inte seriöst.

    Det som tas upp i slutet av artikeln den ”engelska” iden om att befria inkomster upp till 120.000 från kommunal inkomstbeskattning är god, men vi får då förvänta oss kommunalskatter på upppemot 60 – 70 procent?? Kommunernas utgifter minskar ju inte för att beskattningsunderlaget sviker.
    ”En sådan reform skulle kunna öka sysselsättning med 50.000 till 90.000 personer” Till den uppfattningen lämnar inte herrarna någon motivering.

    .

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras.